Taxin var förbeställd och stod och väntade. Beställning nr 0487.  Kanske hade jag orkat släpa kappsäcken på tunnelbanan men det var en ryggsäck med dator och en bag med filmgrejer och så en bag med papper. Där fanns också mitt pass och hästarnas pass. Jag tänker inte rymma utomlands utan enbart till en annan plats i Sverige. Jo, husdjur har pass i olika former så Sino och Rapé har var sitt portugisiskt pass.

Jag brukar skoja om mig själv när nån frågar varifrån jag kommer. Född i Stockholm, och är son till en tysk far och österrikisk mor och hade ett mexikanskt pass. Sen blir det inte fler frågor. Det här kan jag berätta mer om senare med det var krig och mina föräldrar hade lyckats ta sig till Sverige. De var faktiskt på väg till Mexico tillsammans med Berthold Brecht. Men jag satte stopp för det i juni 1940 när jag kom. Skall berätta om barnmorskan Eva också, bara jag hinner.

Taxin stod där klockan halv sju och jag hade god tid på mig till tåget skulle gå från spår 12 A. Som vanligt kom jag att prata med chauffören och berättade vart jag var på väg. Jag kommer just där ifrån sa han. Den här rattmuffen köpte jag på en loppis där. Vilket sammanträffande. Och han tyckte helt riktigt att jag inte var klok som skulle dit och byta liv. Taxin kostade 129 kronor. Det blir väl knappt en timlön. I min ungdom kostade det fem kronor att ta sig från stan till Vällingby där jag bodde då.  Betyder det att jag har blivit gammal? Det är ju en fråga som inte går att besvara. Ålder kan vara så mycket mer än kalenderålder. Eller hur? En annan jämförelser slår mig och den gäller bensinpriset från 1959 när jag tog körkort. Då kostade en liter ca 90 öre och min timlön som spårvagnskonduktör i Stockholm var 4.99 Litern kostade en femtedel av timlönen. Nu kostar den 13 kronor och det är väl en tiondel av en verkstadsarbetares timlön, knappt. Bensinen har ju blivit billigare. Var klagar vi på? Nu kommer väl Bengan att klaga på min beräkning. Han kan räkna på ören han.

Tåget rullad ut på Centralbron. Det är vackert att resa från stan. Förr såg man ju hela Riddarholmskanalen som nu är övertäckt. När jag reste ut till gården var det öppna plattformar mellan vagnarna där man kunde stå och hålla sig i de fint smidda gallergrindarna.  Min syrra, från Wien som bor i Sverige - det här med släkten kommer att klarna om jag får tid att fortsätta bloggen. Jag kan bara förklara nu, att när vi fyra kusiner från Sverige, Norge och Österrike, träffas nån gång så skrattar vi åt hur tokigt det kan vara med vår släkt. Alltså min syrra fick tag på några grindar på skroten och satte in i sin trappa i villan. Snyggt.

På den tiden, när man kunde stå på plattformen mellan vagnarna,  gick tåget gick inte fortare än att man kunde läsa löpsedlar på stationerna. Där stod det att Sovjet hade skjutit upp en satellit som pipande for runt jorden. Herre Gud, nu har du fått sällskap av oss. Min mamma gjorde den kommentaren.  Så la hon till, ja, ja men den dagen de sätter en människa på månen får jag aldrig uppleva. Visst fick hon det.

Men när jag skulle resa med mamma så här långt var det oftast nattåg till Malmö och så färjan Malmöhus till Köpenhamn och så det lilla tåget till Vedbaeck där Sonja bodde, min syster som, jag nästan inte fick lära känna under hela livet. Var det krigets fel också? Och nu är hon död. Men i slutet av fyrtiotalet sågs vi ett par gånger och jag tror att vi hade roligt. Handlade fisk i hamnen som ännu sprattlade i stekpannan och jagade varandra på stranden. Hon tog mig med till Backen … nä usch nu börjar jag gråta.

Nu är jag på  väg åt samma håll en gång till. Det var verkligen länge sen. Men vad som fanns då och som jag kan sakna i dag när jag försöker bryta mig in i en plastomsluten macka i bistron (varför heter det så) är restaurangvagen. Vad spännande att höra gonggongen klinga i vagnskorridoren och en röst ropa ut – andra lunchen serveras! Det var lite lugnare under andra lunchen. Hur långt hade vi kommit då? Till Nässjö eller Alvesta? Hur som helst så fick jag sitta vid ett bord med vita dukar och bli serverad av en servitör. Det ni! Det dröjde länge innan jag fick råd att gå på krogen med samma standard som på restaurangvagnarnas tid.

En gång skulle jag på ett fackligt möte i Scarborough i England. Bodde en natt i London på Russel Square och tog sen tåget till York där vi skulle byta. Och minsann fanns det inte en restaurangvagn där med matsedel, kockar och servitörer. Vi gick direkt dit och kocken kom ut från sin kabyss och serverade en förrätt bara så där som han råkat laga inledningsvis. Och vi åt oss igenom matsedeln. Till kaffet där vi tog en konjak stannade tåget till. Det var ju långt till York vad jag kunde minnas. Men plötsligt kom insikten att vi faktiskt stod i York och här skulle vi ju byta. Medresenären rusade från bordet för att hämta vårt bagage som låg två vagnar bort och jag försökte få räkningen. Då hade jag puls. La pengarna på bordet efter en huvudräkning och hoppade av tåget. Fick resväskorna genom fönstret och kompisen hoppade. En fantastiskt god och riklig lunch höll på att hamna på perrongen.  Vi hade med oss en flaska tonic som vi drack på det lilla tåget ut mot havet. I den fanns det mer gin än tonic. Pulsen blev normal igen.

Nu har vi just passerat Nyköping och jag återkommer.

Men det är lika bra att klara av det där med pappa och mamma först den förklarar nog mycket av vad som sen händer

Så läs om Döden och Ett mordförsök

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan,Jag lägger upp lite bilder från i helgen eftersom Janne verkar ha fullt upp med slutprov mm./Sandra...

Jag lämnade Socialdemokraterna som jag varit medlem i sedan l973. Det har väl varit många gånger som jag inte varit införstådd med hur partiet har agerat men det är högt i tak och jag var med för att jag står för reformism och humanism. Men jag klara...

Ja, jag har inte vunnit på Triss eller fått oväntat besök till kaffet. Någon gång skall väl träningen ge resultat. Långsamt växer styrkan och med den möjligheten att genomföra de fysiska övningarna. Före Jul kunde jag ju klättra i rep och i dag lyck...

 Jag tror att jag fick mitt körkort 1959. Sen dess har jag haft en parkeringsbot på Gärdet i Stockholm, betalt böter för en fortkörning i Haninge och tre gånger har jag stoppats vid poliskontroller. Vid det ena tillfället fick jag göra en alkotest (S...

För några år sedan hade jag möjlighet att i Norge delta i ett antal kurser i medlingsteknik. Det var en hel del teori och naturligtvis rollspel och andra övningar.  Den norska kursledaren använde sig av en teknik att minst två gånger om dagen låta os...